onsdag 30 september 2009

Ödets ironi

Igår skulle gänget från jobbet ut på utflykt. Givetvis åkte vi vårt eget märke dit, och självklart lade fordonet ner verksamheten. Naturligtvis på grund av att delar just vi i vår grupp tillverkat fick tuppjuck. Ödets ironi?

I övrigt var det en bra kväll. Jag han med att förolämpa en flygtekniker, fastna i ett viggenplan och få böter från Västtrafik. Ganska nöjd ändå.

Uppdatering:
Enligt önskemål kommer här lite förtydliganden.

Hur förolämpar man en flygtekniker? Jo, utan att se sig om lägger man en kommentar till sin kollega om att 'Jobbar man här nere i underjorden nån längre tid måste man bli knasig, och blek. Som Gollum ungefär', och genast tittar det fram en blek flygtekniker bakom en vinge och ser aningen förnärmad ut.

Hur fastnar man i ett Viggen? Hur lätt som helst. Man fäller ihop sina 190cm långa lekamen och kryper ner i cockpit. Konstaterar att det är ganska trångt men vill se om det skulle gå att flyga och fäller därför ner glashuven också. Denna skulle man tydligen inte fälla ner av den enkla anledningen att den brukar fastna, vilket den förstås gjorde. då får man knacka lite snällt på rutan och hoppas att någon kommer och bänder upp det. Dock inte den förolämpade teknikern, han gick förbi.

Hur får man böter från Västtrafik? Eftersom man inte längre kan köpa biljett på spårvagnen av föraren, automaterna inte tar kort eller sedlar, mobilen är död och månadskortet inte gäller på natten, tänkte jag att jag kör en rövare idag... dålig idé.

fredag 18 september 2009

Dansgolvens mysterium

Som jag nämnt tidigare så händer det att jag och vänner är ute och ränner på någon krog/nattklubb på fredag- eller lördagkvällar här i stan. Det brukar vara mycket trevliga tillställningar som efter några öl (och senare eventuellt starkare drycker) resulterar i att man står där och studsar runt på ett dansgolv. Dansa skulle jag inte kalla det, men i alla fall röra sig någorlunda i takt med musiken. Vad jag däremot aldrig klarar av och aldrig heller klarat av tidigare oavsett mängd stärkande drycker är att delta i spelet som pågår där. Det ska raggas på allt och alla på ett sätt som får mig att bara vilja sjunka genom jorden. Däremot är det ganska roligt att studera det och se hur det går till, och här är några favoriter som man ser återkomma varje gång.



Här ovan ser vi en grupp tjejer som står runt sin obligatoriska hög med väskor och har trevligt. Bredvid står ett gäng killar som spanat in damerna. Utan förvarning hoppar en av killarna in mitt i gruppen av tjejer och kör ett frispel. Efter att ha fått måttligt positiva reaktioner för sin dans från damerna hoppar han snabbt ut igen. Avslutas gärna med en high-five med killarna som tittat på.


I denna variant är det oftast bara två killar som är på jakt. De siktar in sig på godtycklig tjej i en grupp och ställer sig på var sin sida och dansar så nära att hon knappt kan röra sig. Uteblir jubelropen från hennes sida byter de snabbt mål och försöker med nästa. Går inte det heller lämnar de gruppen och söker sig vidare.


Här ser vi en mer organiserad attack på samtliga fronter samtidigt. Tjejerna står och dansar medan en grupp killar närmar sig. På given signal omringas tjejerna och markeras av var sin kille. Oftast dansar dom så nära bakom att killarnas mer privata delar avsiktligt trycks märkbart mot tjejernas bakdelar. Efter en stunds gnidande utan några positiva reaktioner, och möjligtvis en och annan arg blick från tjejerna, konstateras nederlag och killarna beger sig vidare. Gärna snubblandes över väskorna i mitten under flykten. Det här med gnidandet har jag speciellt svårt för, men jag fick förut idag ännu en gång bekräftat att det är så man dansar.

Jag kan verkligen inte med den sortens raggande, det blir så... uppenbart. Men så har man ju inte heller varit någon Don Juan genom åren när det gäller krograggande. Ta en titt själva nästa gång ni är ute. Det är faktiskt roligt att läsa spelet, om man inte själv deltar förstås.

Nu ska jag strax ut i natten en sväng, dricka öl och kanske dansa. See you on the flip side.

torsdag 17 september 2009

Fetish

Är det något fel på mig? Är det bara jag som blir lite sådär löjligt knäsvag när jag ser en snyggt kontorsklädd kvinna som bär på en skitig och oljig motordel och ingående diskuterar vad det är för fel på den?

Måste skärpa mig.

torsdag 10 september 2009

En smärre omställning

För ett tag sedan kom det till min vetskap att jag ska bli vuxen. En ansvarstagande, mogen man som lagt de vilda åren bakom sig. Det vill säga, jag skall bli pappa. Världen skakades om rejält trots att det hela var planerat och det tog en stund innan man landat med fötterna på jorden igen. Det hela kändes fantastiskt roligt, men samtidigt en gnutta ångest över om man verkligen skulle klara av att vara en bra far.

Det var då det. Nu har saker och ting förändrats. Det blir inte längre ett barn. Det blir två. Herre-jösses-jävlar-i-min-låda! Två!? Det fanns inte ens med på kartan. Didn't see that coming. Dubbel glädje såklart, men jag kände att en knodd var svårt nog för en pojkspoling som jag att ta hand om. Två är klart över min kapacitet. Det blir till att planera om tillvaron lite kan man säga.

Aningen chockad milt sagt. Positivt chockad. Av en slump spelades With arms wide open av Creed på radion på väg hem när vi fått beskedet. Då kunde inte ens jag, hur macho jag än försökte vara, hålla tillbaka tårarna...



Well I just heard the news today
It seems my life is going to change
I closed my eyes, begin to pray
Then tears of joy stream down my face

With arms wide open
Under the sunlight
Welcome to this place
I'll show you everything
With arms wide open
With arms wide open

Well I don't know if I'm ready
To be the man I have to be
I'll take a breath, I'll take her by my side
We stand in awe, we've created life

With arms wide open
Under the sunlight
Welcome to this place
I'll show you everything
With arms wide open
Now everything has changed
I'll show you love
I'll show you everything
With arms wide open
With arms wide open
I'll show you everything...
With arms wide open...

måndag 7 september 2009

Spelet går vidare

Det var helkväll hos svärföräldrarna i lördags. Äta kräftor och vara social. Hålla sig undan politiska diskussioner då jag står på andra sidan mot alla andra där. Inte för att det är nått problem, men i alla fall. Alla mot en är inte rättvist, även om det kan vara kul. Klart trevlig kväll.

Och jo, sambons lillsyrra var där. Och visst lyckades hon även denna gång anordna en situation för att testa mig. Sen sist har hon faktiskt hållit sig lugn ett tag, och min plan är att pika henne och retas lite om hon fortsätter. Inte för att det spelar någon roll, utan bara för att det är lite kul och se hur hon kommer reagera.

Hennes första försök, avsiktligt eller inte, var att luta sig alldeles för mycket framåt i ett alldeles för slappt och löst sittande linne när hon skulle visa mig en sak på en dator. Finkänslig som jag är (?) rättade jag till linnet på henne och sa Det halkade ner.. med en blinkning. Alltid lite roligt att se någon rodna och skämmas lite, för det gjorde hon. Jag får nog dock aldrig veta om hon tänkte Du tittade, din bock! eller om hon tänkte Men, du skulle ju titta.

Av händelserna senare misstänker jag att det var det senare hon tänkte. Strax innan det var dags att bege sig hemmåt för kvällen gick jag och skulle säga hejdå till henne. Hon skulle träffa en kompis i stan och passade på att be om skjuts.

- 'Kan jag åka med er till stan?'
- 'Ja visst, det är klart.'
- 'Tack! Jag ska bara byta om.'

Och såklart, samtidigt som hon säger byta om lite poängterande drar hon av linnet och ger mig en lagom sur blick. Kunde inte låta bli att le lite åt henne eftersom det var så uppenbart. Hon var inte sur på riktigt, utan flinade lite och gav mig en vänskaplig knuff ut ur rummet och stängde dörren.

Spelet har förändrats. Istället för att stå handfallen och bortkommen slår jag tillbaka på volley. Bra utveckling, tror jag.