Hård helg

Det var mycket festande i helgen. Både fredag och lördag fram till det ljusnade framåt morgonen.

Fredagen bestod av firmafest på annan ort. Beachvolleyboll, bad, grillning och diverse alkoholhaltiga drycker. Trevlig tillställning faktiskt, ingen som gjorde bort sig mer än förväntat. Blev framåt småtimmarna kontaktad av en flört från ett tidigare liv. Hon hade dock inte skickat fel, jag skulle kanske mer klassa det som fylle-sms med fortsatta sms dagen efter. Bäst att avstyra detta... Uppmärksamhet är trevligt, men detta är en dålig idé att hålla vid liv.

Lördagen började på ett ställe på Avenyn. Jag och en vän avnjöt ett par kalla, beundrade utsikten och löste världsproblem. Eller kanske snarare våra egna problem. Ett par trevliga damer bjöd in sig själva och höll sig kvar ett bra tag. Den ena var stadgad sedan många år, vilket passade mig bra så det inte blir några missförstånd, och den andra var singel vilket passade min vän bra. Byta telefonnummer och löften om att träffas senare i veckan är bra. Han behöver det. Den andra, som jag pratade mest med, kändes som om hon var utsläppt på grönbete. Nästan så man undra om hon ville nått mer än att prata. Många tecken, men jag låter det vara osagt.

Gick vidare till ett annat ställe. Blev uppraggad i baren, tror stenhårt på ringens effekt. 'One ring to rule them all', eller nått. Dock hörde jag kommentaren 'väx upp' i mitt huvud flera gånger när jag pratade med henne. Hon verkade inte riktigt vara med på banan, eller så hade hon faktiskt inte riktigt växt upp än. Frågade aldrig hur gammal hon var.
Blev sent hem så söndagen fick lida lite. Jag får nog erkänna att dom här dagen-efter-dagarna känns mer nu än för några år sedan. Ingen bra utveckling.

Gassande sol och full mundering

Att köra motorcykel är en fantastisk känsla av frihet. Att susa fram genom en kurva på en sommarväg och känna lukten av skog, vinden i ansiktet och fysikens krafter när man lägger ner hojen lite till och accelererar en smula till är underbart. Alla fördelar kan man skriva mycket om, men tro det eller ej så finns det faktiskt vissa nackdelar med att köra motorcykel.

Förrutom att man vanligtvis blir prejad eller på annat sätt påhoppad av minst en bil varje gång man är ute och kör, så finns det en annan stor nackdel med att köra motorcykel. Kläderna.

Tänk 25 grader varmt ute, lägg till tjocka, vadderade och vindtäta kläder. Lägg till en hjälm, rejäla kängor och ett par handskar. Fastna sedan i en bilkö i gassande sol med varma avgaser från bilarna. Värmedaller i luften så långt man kan se. En vanlig bastu är ingenting i jämförelse, jag tror att den värmen man upplever i den situationen är i klass med att sitta på solens yta, minst.

Igår var en sådan dag, det är inte långt ifrån att man går i Michael Douglas fotspår och gör en 'Falling Down' i det läget. Bara lämnar hojen där mitt i vägen och går. Blev i alla fall tvungen att dra av alla kläder när jag väl kom hem, lägga mig på sängen en stund och svalka mig och tycka synd om mig själv. Kan ingen uppfinna svala MC-kläder? Till ett rimligt pris, kanske jag ska tillägga.

Uppskattning

Så har man då lyckats igen. Stod vid hissen inne på jobbet och väntade när hon, jobbet snyggaste, också ställde sig och väntade. Ser att jag blir 'scannad' uppifrån och ner får sedan ett kort leende.

Trevligt, tänkte jag.

När jag sedan kliver ur hissen och knatar iväg åt motsatt håll som henne noterar jag att min gylf är öppen.

Inte trevligt, tänkte jag.

Smidigt. Nog var leendet säkert äkta, men inte av den anledning jag i min egen lilla bubbla trodde. Fan.

Rapport från midsommarhelgen

Hade ett par goda vänner från Skåneland på besök. Började med att stå i regnet och titta på en midsommarstång med en större gäng entusiastiska barn som hoppade runt och ett lite mindre stort gäng mindre entusiastiska vuxna som knatade runt med barnen. Kände mig helt plötsligt ganska gammal. Men vi kunde i alla fall bocka av att vi sett en midsommarstång så vi var klara med det. Check. Därefter ägnades kvällen åt god mat och diverse alkoholhaltiga drycker, alltid en given vinnare.

På lördagen blev det lite kultur i form av Universeum, och jag kunde konstatera att jag fortfarande är barnsligt förtjust i djur och regnskog. Ännu yngre kände jag mig när vi dagen därpå drog till Liseberg, med åkpass och allt. Bara ljudet av att gå igenom entré-spärrarna och höra en berg- och dalbana susa förbi ger ordentliga flashbacks från när man var en liten knodd och glädjen över att åka till Liseberg inte visste några gränser.

Kvällen avslutades med att sambons systrar kom över en sväng. Kvällens diskussionsämne blev bröstvårtor. Don't ask...

Sammanfattningsvis en trevlig helg helt klart, men på ett sätt glad över att sveriges mest överskattade är över.

Att SMSa sitt X

Igår var min sambo borta sent på kvällen hos sin syster så jag gick och lade mig innan hon kom hem. Innan jag somnade skickade jag iväg ett lite smågulligt SMS (ok, lagom oanständigt SMS var det kanske får jag väl erkänna *host*) till henne i bästa välmening. Gissa om man blir spak när telefonjäveln visar sin leveransrapport och intygar att SMSet är levererat till "Mr E:s X". Mitt X och min sambo ligger inte ens nära varandra i telefonboken! Hur kan det bli så fel? Man känner den där ofrivilliga kallsvetten bryta fram medan man väntar på ett telefonsamtal/SMS med en utskällning i bästa klass och funderar på en bortförklaring.

- Jo men det var telefonen själv som skickade ett oanständigt SMS till dig, det var inte jag.

Säkert... hur troligt låter det? Till min stora lättnad damp det strax ner ett SMS från min sambo som besvarade mitt nyligen skickade SMS. Telefonen hade faktiskt visat fel namn. Jag lovar och svär, den gjorde det med flit. Jag hörde allt ett svagt hånskratt från den där den låg på nattduksbordet när jag återfått normal puls och var på väg att somna.

Åter på Svensk mark

Väl hemma i Sverige igen till ett boende med normal skandinavisk standard undrar jag ännu en gång, vad är det med England och husbyggande egentligen? Jag menar, dom har inga problem att smälla upp otroligt stora, vackra, och pampiga byggnader med bra finish och liknande, men bygga vanliga hus för boende kan dom inte bygga.

Alla vet väl hur det brukar se ut. Heltäckningsmattor överallt inklusive toalett, en-glasfönster som det blåser in igenom, med två cm tjock färg på alla fönsterkarmar så det varken går att öppna eller stänga fönstret. Golv som lutar och är ojämna. Vattenrör, avloppsrör och sladdar lite överallt på utsidan av huset. Många av husen är förstås gamla och då är det ju inte så konstigt, men det ser ju oftast likadant ut i nybyggda hus.

Helgens bästa var nog handfatet. Endast ett vred på kranen, på ena sidan står det 'off', på den andra står det 'hot'. Jubelidioter! Antingen får man en liten liten pissestråle kallvatten, eller så får man varmvatten med tryck som en brandslang. Dessutom i ett handfat stort som en tvålkopp.

Vad är grejen? Tycker dom att det är så det skall vara? Eller är vi bara onödigt kräsna här i norr? Jag minns att när det regnade in genom taket på ett hus jag bodde i i England en gång var värdens kommentar "Well, this is England, get used to it". I övrigt är London helt klart en trevlig stad, att semestra i. Jag skulle nog bli ganska trött på det i längden.

Dom känns aningen konservativa där borta, varför ändra något när det fungerar, hjälpligt? En dag blir säkert även England lite mer som övriga Europa, men det kommer ta tid.

"England is adopting the metric system, inch by inch..."

London nästa hållplats

Vänthallar på flygplatser, finns det något mer uttråkande? Det finns inget att göra förutom att handla godis eller prylar till överpris, eller jobba upp en fin träsmak i baken på någon av de hårda stolarna inför flygningen. Tax-free, ja visst, skillnaden är väl bara att pengarna går till försäljaren istället för till skatt, för mycket billigare är det då inte.

Dessutom måste man vallas runt som en skock får i diverse köer och befinna sig på denna härliga plats två timmar innan avgång, säkert tax-free-butikernas påfund.

Det ska i alla fall bli trevligt att åka till London en sväng. Äntligen dags att kliva på planet.

Over and out.

Lugn sommar? Right...

Jag såg fram emot en ganska lugn och skön sommar. Vi har haft förbud mot att jobba övertid på grund av budgetar som inte håller och sådant, ledigt har vi kunnat ta lite när vi vill. På det hela taget såg det ut att kunna bli en soft sommar helt enkelt. Fram till nu.

På senaste mötet fick vi reda på att nu ska det jobbas utav helvete helt plötsligt. Under en begränsad period förväntas vi jobba 45+ timmar i veckan i genomsnitt, även medräknat ledighet, sjukdagar och liknande. Semestrar blir det mycket restriktivt med också. Den begränsade perioden då? Fram till nyår. Jo jag tackar... Lugn och skön sommar, my ass!

Jag antar att man ska vara glad att ha jobb i dessa tider, men man är ju svensk och måste klaga lite. Känns inte alls lagom. Okej, så farligt är det inte, jag är bara lite bitter över att min lugna fina sommar gick upp i rök.

Kravmärkt med förlovningsring?

Jag kan inte påstå att jag tillhör, eller har tillhört, dom män som är vana vid att bli uppraggade ute på krogen. Men i lördags hände det igen. En kvinna halade in mig vid bardisken med den klassiska repliken "Är du här ofta?" och hade inga planer på att låta mig gå. Trevlig tjej faktiskt, varför blev man inte uppraggad av sådana förut när man levde singelliv? På senare tid händer det helt klart ganska ofta att jag blir måltavla för dylika raggningsförsök. För övrigt så ja, jag kan se skillnad på raggningsförsök och bara-ha-en-trevlig-kväll-på-krogen prat. Tro mig, det gick inte att misstolka.

Om jag då försöker använda mitt korta minne och analysera vad som förändrats sedan detta fenomen började är det bara en sak jag kan komma på egentligen. Nämnligen att jag numera har en förlovningsring på fingret och således inte är ett lovligt villebråd på krogen. Inte är det väl så att kvinnor ser denna ring som en kvalitetsmärkning á la 'kravmärkt'? En ringmärkning som visar att jag har alla koppar i skåpet och kan vara en bra make? Tanken svindlar. Man kanske skulle haft på sig en fusk-förlovningsring förr i tiden när man själv var på jakt. Jag kan i alla fall inte se något annat samband än att ringen drar till sig kvinnor. Visst, jag har väl ryckt lite i några snören på gymmet senaste tiden och är kanske inte lika tanig längre, men så fantastiskt stor skillnad är det inte.

Det är inte så att jag klagar, inte alls faktiskt. Det är alltid trevligt med uppmärksamhet och kvinnligt sällskap. Bara dom räknar med att jag går hem själv sen.

Bubbelplast

Ibland är det svårt att låta bli att vara klåfingrig och pilla på saker. Idag var en sådan dag, och självklart straffade det sig med en gång. En kollega kom och packade upp en låda med nått lurigt kretskort på mitt skrivbord och efterlämnade en bit av emballaget, en bit bubbelplast.

Jag försökte ignorera bubbelplasten men fann mig i en kamp mellan att låta bli och att bara klämma lite på den. Bubbelplasten var dock starkare än jag och efter några blickar i ögonvrån mot den sträckte jag mig långsamt och försiktigt mot den och klämde en bubbla.

Pang! Det small till rätt bra. Inte ett sånt där litet 'poff' utan en rejäl smäll. Tänk pistolskott. Tydligen nån extra kraftfull bubbelplast det där. Av smällen i vårt för tillfället tysta landskap vänder sig ett större gäng kollegor och undrar vad jag gör.

- Bubbelplast, prova? Säger jag som om inget hänt och sträcker fram plastbiten till närmaste kollega. Det gjorde han inte, fick snarare en blick som sa 'väx upp'. Skall dock nämna att just denna kollega inte är känd för sitt glada lynne.

Smidigt, smidigt... att man aldrig kan låta bli att pilla.

Galna katter

Katter är som alla vet mycket smidiga, mjuka och ljudlösa varelser. När dom själva vill. Om dom däremot inte vill, har dom en fantastisk förmåga att upphäva fysikens lagar och bli tunga som elefanter och låta därefter. Utöver det kan dom mycket sinnrikt hitta verkyg och metoder för att låta så mycket som möjligt. Pälsbollarna hemma brukar få för sig dessa saker strax efter att väckarklockan ringer på morgonen, oavsett om det är vardag eller helg. Är det helg räcker det att man sover lite längre utan väckarklocka. När dom vet att vi är vakna ser dom ingen anledning till att vi inte går upp och ger dom mat och leker med dom.

Om dörren till sovrummet är stängd brukar dom ta sats från köket och tävla om vem som fortast kan springa rakt in i sovrumsdörren och få den att låta mest. Blir det inte tillräckligt ljudligt går det även bra att sticka in en tass under dörren, ta tag i den och skaka den så den skramlar mot dörrkarmen.

Skulle dörren vara öppen finns några andra favoriter. Man kan till exempel ta sats från köket och riktigt stampa i marken så det låter som en buffelhjord, ta en långt skutt och stämpla husse eller matte i magen med alla fyra tasar och sedan ner på golvet direkt i studsen innan dom hinner göra något. Eller varför inte peta ner sak efter sak från skrivbordet så de trillar i golvet? Eller kanske bära in den ljudligaste pip-leksaken som finns, lägga den precis nedanför sängen och slå på den med tassen i jämn takt i oändlighet.

Fungerar inget av detta finns det bara en sak att göra. Hämta en mjuk leksak av tyg, doppa den ordentligt i vattenskålen och lägg den sedan på husses eller mattes fötter. Det får garanterat upp dom ur sängen.

Dessa mornar säljer jag gärna katterna, billigt.

Jag älskar dom.