Chockad av Facebook

Jag kan inte påstå att jag är någon flitig Facebook-användare, men visst händer det att jag tittar in där för att hålla mig lite uppdaterad om folk från förr. Hittills har det främst varit folk som funnits i min bekantskapskrets de senaste åren som jag har på listan av vänner. Nyss fick jag för mig att ta mig en titt på vad en gammal flamma från grundskolan hade för sig idag, om jag kunde hitta henne. Att hitta henne var inga problem, men det var sen det började spåra ur...

Genom henne hittade jag de flesta av de gamla klasskompisarna från 1:an till 9:an som jag tyvärr helt tappat kontakten med. Och det är här det skrämmande kommer. Vad alla ser gamla ut! Man känner tvivlet komma krypande, är dom verkligen lika gamla som jag? Ser jag verkligen också så gammal ut? Känner själv att jag inte åldrats en dag sendan studenten, det kan inte vara möjligt att jag gått i samma klass som dom.

Bilderna etsar sig fast på näthinnan. Lagom lönnfeta herrar med comviq-frisyr och damer som har sett bättre dagar. Kan inte riktigt smälta det. De jag känner idag i samma ålder som jag själv känns inte alls gamla, tvärtom. Måste vara något speciellt med min gamla klass. Det måste ha varit ett hårt liv vi levde ute i förorten, för jag vägrar vara så gammal! Jag är ju faktiskt inte så många år egentligen, på riktigt.

Om ingen har något emot det lägger jag mig på golvet en stund och hyperventilerar lite...