Som kompensation för trist och torrt inlägg igår kommer en liten händelse från helgen. Egentligen utspelade sig händelsen faktiskt för något år sedan, men blev vänligt nog påmind om det i helgen, tack för det...
På den mytomspunna ön vi ibland befinner oss på finns varken alver eller orcher, men väl en dvärg. Dock inte sagovärldens variant utan en vanlig människa, en mycket kort sådan vid namn R.
R stod en dag och berättade för oss om sin äventyrliga resa till de asiatiska delarna runt ekvatorn. Under en guidad tur i bland djungelbeklädda berg blev de oturligt nog överfallna av någon slags gerilla som mycket hotfullt med vapen rånade dem. R var snabb i reaktionen och hann handlöst slänga sig in i några buskar och gömde sig. Han låg där och tryckte medan gerillan sprang omkring, sköt i luften och rånade övriga deltagare.
Som medmänniska tänkte jag säga något om hur ynklig man måste kännas sig i en sådan situation. Det innebär att en stående 190 cm lång Mr E till stående 100 cm kort Mr R säger:
'Oj! Vad liten du måste ha känt dig. Eller, jag menar... alltså...'
Därefter tystnad.
Kanske ska börja tänka först och prata sen.
vackert, E! vackert! Helt i min klass!
SvaraRaderaIbland är det konst att förolämpa någon av bara farten. :)
SvaraRadera