torsdag 13 augusti 2009

Kaffe på villovägar

Jag lyckades precis spilla kaffe över jobbets snyggaste tjej. Helt otroligt, alltid är det hon som får uppleva mina mindre stolta ögonblick. Tidigare var det mina små balansövningar och ett fall av mindre anständig klädsel. Tyckte det räckte bra så, men icke.

Stod och laddade en ny kopp vid kaffeautomaten för att överleva fram till lunch, vänder mig sedan snabbt om och trycker koppen rakt i hennes behag. Tyvärr var det inte tillräckligt stötdämpande. Kaffet skuttade rakt upp i luften, och det som åker upp kommer som bekant ner igen. Misstänker starkt att kaffe som rinner ner i urringningen inte är något man uppskattar. Åtminstone inte på jobbet, vem vet vad som försegår hemma hos folk.

Hade jag kunnat försvinna i en tunn vit rök hade jag gjort det, men försöket att göra det yttrade sig mer som en röd nyans och diverse tafatta ursäktande otydbara meningar. Inte riktigt läge att erbjuda sig att torka just där heller kände jag, och sa precis det innan jag han knipa igen. Hon bedyrade såklart att det inte var någon fara. Säkert, det var ju bara vita fina blusen som aldrig kommer bli var den varit. Fick henne i alla fall att lova att säga till om den inte blir återställd.

Såhär i efterhand undrar jag om hon menade att det var kaffet som inte var någon fara, eller att det var ok att torka... Jo jo, in my dreams.

Vad är detta, varför kan jag inte få göra bort mig inför någon annan, om jag nu måste göra bort mig? Inte riktigt rättvist.

Kanske ska skaffa mig en sån där barnmugg med pip på, för säkerhets skull.

6 kommentarer:

  1. Visst, hett kaffe just d ä r låter inte som någon höjdare. Men varför stod hon så nära dig då, taskig självbevarelsedrift? ;)

    Lagen om allts jävlighet paragraf 1: Ju snyggare person av (i vårt fall) motsatt kön du har framför dig, dessto större chans(öh..risk då) att du gör bort dig.

    Inte nog med att man gör bort sig, hjärnan upphör dessutom temporärt att fungera och gripa in och rädda situationen. Don't sweat it, we've all been there ;)

    SvaraRadera
  2. Hon kanske var väldigt sugen, på kaffe. ;)

    Alltid skönt att höra att man inte är ensam om att hjärnan fungerar som havregrynsgröt i de lägena. Kanske är tryggare att bara umgås med oattraktiva människor, men hur kul är det??

    SvaraRadera
  3. Jag är rätt oatraktiv, fast kul...
    Häng med mig, så kan vi göra bort oss ihop och din hjärna kommer fungera utmärkt eftersom jag inte är (citat)"snyggaste bruden på jobbet". ;-)

    SvaraRadera
  4. Vilket radarpar vi hade varit, den ena värre än den andra. :) Alltid skönt att veta att man inte är ensam om att lyckas glädja andra på sin egen bekostnad.

    ...och vem vet, du kanske hade blivit drottning här. Insidan ger utsidan sin glans vet du. ;)

    SvaraRadera
  5. "Hon kanske var väldigt sugen på kaffe" Yeah, sure. Det finns morgnar då jag snudd på skulle kunna mörda för en dubbel latte. Men inte ser du mig vistas inom spill-unt-snubbel avstånd från Mellanchefen för det? ;)

    SvaraRadera
  6. Du har en poäng, man kanske ska gå till botten med detta. Eller, så öppnar det bara för ytterligare än värre pinsamma situationer. Det vill vi inte. Inte jag i alla fall. ;)

    SvaraRadera